Bristyrken 2026: här ökar efterfrågan på kompetens inom hälso- och sjukvård

Sjukvården behöver människor på många platser samtidigt. Men JobbSafaris data visar att efterfrågan inte rör sig likadant i hela landet. I vissa län ökar antalet lediga jobb tydligt, medan andra stora vårdregioner minskar i annonsvolym.

För dig som rekryterar inom hälso- och sjukvård betyder det att kartan behöver läsas på två sätt: var flest jobb finns – och var konkurrensen om vårdkompetens ökar snabbast.

Den första bilden handlar om volym.

Stockholms län har flest lediga jobb inom hälso- och sjukvård, med 22 315 annonser totalt sedan 1/1 2026. Därefter följer Västra Götaland med 15 441 och Skåne med 12 456. Uppsala ligger också högt, med 6 933 lediga jobb.

Men den andra bilden handlar om riktning.

I Stockholm minskar annonsvolymen med 5,2 procent och i Skåne med 5,38 procent. Uppsala sticker ut ännu mer, med en minskning på 20,96 procent. Samtidigt ökar efterfrågan tydligt i flera andra län. Samtliga siffror är jämfört med samma period 2025. 

Den största procentuella ökningen finns i Värmland, där antalet lediga jobb inom hälso- och sjukvård ökar med 24,38 procent.

Därefter följer Jönköping, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. I Jönköping ökar efterfrågan med 14,36 procent, i Västra Götaland med 14,31 procent, i Örebro med 12,92 procent och i Östergötland med 12,72 procent.

Det gör att bilden av vårdarbetsmarknaden blir mer nyanserad än “storstadsregionerna mot resten”. De största volymerna finns fortfarande i de stora länen. Men den snabbaste ökningen sker också i regioner där varje rekrytering kan få stor betydelse för vårdens kapacitet.

Att annonsvolymen minskar i ett län betyder inte automatiskt att behovet av vårdpersonal minskar.

Inom hälso- och sjukvården påverkas rekryteringen av budget, bemanningsbeslut, organisationsförändringar och hur arbetsgivare väljer att annonsera. Samtidigt är kompetensförsörjningen en av vårdens stora framtidsfrågor.

Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal, just för att ge en bild av hur personalresurserna ser ut i landet. Myndigheten lyfter också att statistiken kan användas för att förstå vårdens förutsättningar att möta vårdbehoven.

Regeringen beskriver kompetensförsörjningen i vården som en viktig del av arbetet med att öka tillgängligheten och stärka vårdkapaciteten. Demografiska förändringar, ökad efterfrågan på vård och behovet av rätt kompetens gör frågan långsiktig.

För arbetsgivare inom vården räcker det sällan att vänta tills behovet är akut. När efterfrågan ökar i flera län samtidigt blir relationen till framtida medarbetare viktigare.

Det handlar om kontakt med utbildningar, praktikplatser, VFU, traineeupplägg och tydliga vägar in i yrket. Men också om att visa vad arbetsplatsen faktiskt erbjuder i vardagen: handledning, arbetsmiljö, utveckling och rimliga villkor.

I en bransch där många arbetsgivare söker samma kompetens blir retention lika viktigt som rekrytering.

Arbetsgivare som vill stå starkare behöver förstå varför människor stannar. Det kan handla om schema, ledarskap, arbetsbelastning, möjlighet till vidareutbildning eller känslan av att kunna göra ett bra jobb.

Det är inte alltid den mest högljudda rekryteringskampanjen som vinner. Ofta är det arbetsplatsen som får vardagen att fungera.

För nationella arbetsgivare visar siffrorna att en och samma rekryteringsstrategi inte fungerar överallt.

I län där efterfrågan ökar snabbt kan arbetsgivare behöva agera tidigare, bygga fler samarbeten och vara mer konkreta i erbjudandet. I län där annonsvolymen minskar kan det i stället finnas möjlighet att hitta kompetens – men bara om arbetsgivaren förstår den lokala marknaden.

Flest lediga jobb:

Stockholm: 22 315
Västra Götaland: 15 441
Skåne: 12 456
Uppsala: 6 933

Snabbast ökande efterfrågan:

Värmland: +24,38 %
Jönköping: +14,36 %
Västra Götaland: +14,31 %
Örebro: +12,92 %
Östergötland: +12,72 %

Störst tapp i annonsvolym:

Gävleborg: −25,18 %
Uppsala: −20,96 %
Jämtland: −19,71 %

Vårdkompetens är inte bara en rekryteringsfråga. Det är en planeringsfråga.

För den som vill hitta rätt medarbetare räcker det inte att veta var flest jobb finns. Det gäller också att förstå var efterfrågan rör sig snabbast, vilka yrkesgrupper som är svårast att ersätta och vad som får människor att vilja stanna.

På en arbetsmarknad där vårdbehoven fortsätter förändras blir den arbetsgivare starkast som tänker längre än nästa lediga tjänst.