Evin Cetin vill ge unga mer än ett första jobb: “Tillhörighet är grunden för inkludering”

Evin Cetin ville göra skillnad men som advokat kom hon ofta in när det redan var för sent. Till slut lämnade hon yrket för att söka svar hos ungdomarna själva. Där möttes hon av både misstro och en speciell önskan som skulle förändra hennes arbete. Nu har hon utsetts till Årets svensk på Inclusion Awards 2026, där JobbSafari var huvudpartner. 

För Evin Cetin blev det allt svårare att arbeta med konsekvenserna av det dödliga våldet bland unga. Hon ville kunna göra något innan fler liv gick förlorade.

– Som advokat arbetade jag med mord på unga killar. Och jag insåg att allt jag gjorde kom för sent. När jag kom in i bilden hade ett liv redan slocknat, berättar hon.

Till slut bestämde hon sig för att byta riktning. Hon lämnade advokatyrket, gav ut boken Mitt ibland oss tillsammans med Jens Liljestrand och reste sedan runt i Sverige för att prata med omkring 12 000 högstadieelever om utanförskap. Beslutet väckte frågor. Ibland möttes hon av hånfulla kommentarer från personer som undrade varför hon hade lämnat advokatyrket för att besöka skolor. Samtidigt upptäckte hon hur låg tilliten till vuxna och samhället var bland ungdomarna.

– Men i min egen desperation letade jag efter ljus, och det var hos ungdomarna jag hittade det.

Ett av mötena som gjorde starkast intryck ägde rum hos föreningen Made in Backa på Hisingen i Göteborg. Där träffade Evin en 14-åring som var frustrerad över situationen för unga i utsatta områden. När hon frågade vad han själv tyckte behövdes fick hon ett tydligt svar.

– Ge oss ungdomar jobb. Sänk åldern för att få jobba. Våra föräldrar får ändå inga jobb.

Så återger Evin pojkens ord. Och han var inte ensam om sin önskan. Under resan mötte hon fler ungdomar som ville få möjlighet att arbeta. Enligt Evin är vägen in på arbetsmarknaden ofta svårare för unga i socioekonomiskt utsatta områden, bland annat eftersom många saknar de kontakter som andra får genom sina föräldrar.

Ungdomarnas svar gav henne en idé om hur arbetslivet skulle kunna bli en del av lösningen. Tillsammans med Caroline Berg grundade hon organisationen Nästa Generation Sverige, som står bakom SAO-jobb. SAO-jobb står för studiemotiverande arbetslivsorientering och innebär att elever i årskurs 8 och 9 får jobba cirka två timmar i veckan på en arbetsplats, som ett alternativ eller komplement till prao.

Genom SAO-jobb får elever i årskurs åtta på utvalda skolor i socioekonomiskt utsatta områden ett avlönat arbete som en del av undervisningen. De arbetar två timmar i veckan under ett läsår, med stöd av en handledare, och får ett tjänstgöringsbetyg efteråt. I dag finns verksamheten enligt Evin i omkring tolv kommuner, med arbetsgivare som SJ, Hitachi, Hemköp och Apoteket.
Men det är inte bara arbetsuppgifterna som gör skillnad. Efter den första omgången berättade flera ungdomar att de blivit överraskade av hur de bemöttes på arbetsplatserna.

– Efter vår första pilot var det många ungdomar som berättade att de blivit förvånade över att svenskarna på arbetsplatsen var så snälla mot dem. Det gjorde mig både glad och ledsen, berättar Evin.

För henne blev det ett tecken på hur långt ifrån varandra människor kan stå, men också på vad som kan hända när de får möjlighet att mötas. Hon märkte hur ungdomarna började beskriva sig själva på ett nytt sätt. I stället för att berätta var de bodde presenterade de sig utifrån sina arbetsplatser.

– Ungdomar som så länge fått höra att de står utanför säger plötsligt att de tillhör något. Och tillhörighet är grunden för inkludering, förklarar hon.

Känslan av tillhörighet växer också fram genom de mänskliga relationerna på arbetsplatserna. Evin berättar om handledare som hjälper till med läxor, tränar svenska och blir vuxna som ungdomarna kan vända sig till. Samtidigt får arbetsgivarna möjlighet att lära känna framtidens medarbetare.

För Evin handlar det därför inte enbart om att ge unga arbetslivserfarenhet, utan om vad som kan förändras när fler arbetsgivare väljer att engagera sig.

– Det är inte välgörenhet, det är ett sätt att ta ansvar för Sveriges framtid och för er egen, säger hon.

Hon hoppas att utmärkelsen Årets svensk ska bidra till att fler företag öppnar sina dörrar. Och till ungdomar som ännu inte fått samma möjlighet har hon en uppmaning:

– Fortsätt drömma stort, fortsätt kämpa, och tro inte på dem som säger att ni är ett problem. Ni behövs i Sverige.