Svenskarna och internet 2026: när alla går att nå blir det svårare att nå rätt

JobbSafari har valt ut fem insikter som är värda att ta med sig in i arbetet med rekryteringsmarknadsföring och employer branding.

Mer än 4 av 10 förvärvsarbetande använder LinkedIn. Men skillnaderna mellan olika yrkesgrupper är stora. 6 av 10 tjänstemän använder plattformen, jämfört med 16 procent bland personer med arbetaryrken. Bland privatanställda använder dessutom drygt 5 av 10 kvinnor LinkedIn, jämfört med drygt 4 av 10 män.

LinkedIn är alltså en stark kanal för vissa målgrupper, men betydligt svagare för andra. Om mycket av rekryteringen koncentreras dit riskerar ni att missa relevanta kandidater eftersom de finns någon annanstans. Det är lätt att tro att man söker brett när man egentligen söker brett inom en ganska smal grupp. Titta därför inte bara på vilka ni når, utan också på vilka ni riskerar att missa.

De som använder LinkedIn ofta uppskattar bland annat nätverkandet, jobbmöjligheterna och den professionella tonen. Plattformen beskrivs också som pålitlig och seriös. Samtidigt finns en tydlig baksida: användare tycker att innehållet kan bli skrytigt och likna en ”klubb för inbördes beundran”.

För arbetsgivare handlar trovärdighet inte om att måla upp den perfekta arbetsplatsen, utan om att visa hur det faktiskt är att jobba hos er. När alla pratar om fantastisk kultur, utvecklingsmöjligheter och härliga kollegor blir det svårt att se skillnaden. Det konkreta blir mer trovärdigt än superlativen.

56 procent av de förvärvsarbetande använder AI i jobbet, vilket är en fördubbling jämfört med 2025. Bland tjänstemän använder 71 procent AI i jobbet. Men det är inte lika tydligt hur AI får användas. 6 av 10 förvärvsarbetande uppger att deras arbetsgivare tillåter AI-tjänster, medan drygt 3 av 10 inte vet om de får använda dem. Av dem som använder AI i jobbet upplever 6 av 10 att tekniken gör dem mer effektiva.

För arbetsgivare är nästa AI-fråga kanske inte om medarbetarna använder AI, utan hur. När AI blir ett arbetsverktyg behövs tydliga riktlinjer och kunskap om hur den skapar nytta. Detsamma gäller i employer branding. Att säga att ni ”satsar på AI” säger ganska lite. Visa vad AI faktiskt möjliggör för medarbetarna. Det är där värdet finns.

8–19-åringar rör sig delvis på andra sociala medier än vuxna. Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram är de fem största bland unga, och sett till daglig användning ligger Snapchat i topp. Bland vuxna över 20 år är det i stället betydligt vanligare att använda exempelvis Facebook, LinkedIn, X och Threads.

En ung målgrupp är inte bara en yngre version av en vuxen målgrupp. När ni rekryterar unga behöver ni förstå var de finns och vad som fångar deras uppmärksamhet. Börja inte med ”Vad ska vi lägga ut?”, utan med ”Vem vill vi nå och vad får dem att bry sig?”

8 av 10 svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen och 44 procent uppger att de mår sämre av det. Hälften lockas av en digital detox.

För arbetsgivare handlar det om att respektera människors uppmärksamhet. När kandidater möter hundratals budskap behöver kommunikationen förtjäna deras tid. Var tydlig, konkret och relevant. När alla kan nås blir det viktigare att nå rätt.

Svenskarna och internet 2026 visar ett Sverige där nästan alla är uppkopplade men där våra digitala beteenden skiljer sig åt. För arbetsgivare räcker det därför inte att fråga: Hur många kan vi nå? Den viktigare frågan är: Når vi rätt människor, på rätt plats och med något som faktiskt betyder något för dem? För räckvidd skapar möjligheter. Relevans skapar rätt match.