Dolda AI-promptar i CV:t väcker frågor om framtidens rekrytering

Instruktionen kan till exempel gömmas i filens metadata eller skrivas med osynlig eller så liten text att rekryteraren inte ser den. AI:n kan däremot fortfarande läsa den. Promptinjektion (prompt injection) är fortfarande ett begränsat fenomen. Men det väcker en större fråga: vad händer med rekryteringen när AI används på båda sidor? Och vad betyder det i förlängningen för framtidens arbetsliv?

Forskare från bland annat Duke University och University of North Carolina har analyserat omkring 200 000 CV:n och hittat dolda promptinjektioner i ungefär en procent av dem. De såg även att användningen ökat under de senaste ett till två åren.

Men kan en dold instruktion faktiskt påverka vem som går vidare i rekryteringsprocessen? Ja, under vissa förutsättningar. I en annan studie testade forskare hur AI rankade kandidater med och utan promptinjektioner. När kandidaterna var relativt jämnstarka och få använde metoden kunde den faktiskt ge en bättre placering. När fler började göra samma sak minskade effekten snabbt. Om allt fler börjar optimera sina CV för att påverka AI kan alltså spelreglerna förändras för alla.

Men bara för att det går, är det okej att göra det? Om gränsen mellan att använda AI för att få hjälp med sitt CV och att försöka påverka systemet börjar suddas ut, riskerar den värdefulla användningen av AI att ifrågasättas.

Promptinjektion är ett tydligt exempel på hur AI kan skapa nya problem samtidigt som tekniken löser andra. För ju lättare det blir att använda AI i jobbsökandet, desto mer behöver arbetsgivare förhålla sig till AI i andra änden.

Generativa AI-verktyg som ChatGPT, Gemini och Claude har gjort det enklare att skriva ett välformulerat CV, anpassa en ansökan till en tjänst och söka fler jobb på kortare tid. Det är i grunden positivt. Bra verktyg kan sänka trösklar och hjälpa fler att beskriva sin kompetens bättre. Men det finns en baksida.

När AI gör det enklare att söka fler jobb får arbetsgivare fler ansökningar att hantera. Samtidigt riskerar AI-genererade CV:n att bli allt vanligare och svårare att skilja åt. Det driver i sin tur arbetsgivare mot mer AI för att sortera, bedöma och hitta rätt kandidater.

AI och rekrytering är ett bra exempel på en växande paradox. Tekniken effektiviserar arbetet men riskerar samtidigt att skapa mer att hantera. Frågan är om vi verkligen effektiviserar rekryteringen eller bara automatiserar mer arbete. Den verkliga vinsten, för både individer och samhälle, kommer först när tekniken frigör tid för innovation, utveckling och mänskliga möten.

Paradoxen betyder inte att vi ska backa från AI. Tvärtom. Men vi behöver bli bättre på att förstå vad tekniken kan och vad den inte kan hjälpa oss med.

Nästa steg kanske blir att andra delar av rekryteringen får större betydelse. Arbetsprov, referenser, samtal och personliga möten – sätt att komma närmare människan bakom CV:t. Vad kan du faktiskt göra? Vad motiverar dig? Hur fungerar du tillsammans med andra? Att hitta rätt människa för rätt möjlighet, helt enkelt.