Retroaktiv lön – vad det betyder och hur du beräknar beloppet

Retroaktiv lön innebär att du får betalt i efterhand för lön du haft rätt till men inte fått. Det kan handla om en försenad lönerevision, obetald övertid eller ett bokföringsfel. 

Här förklarar vi när du har rätt till retroaktiv lön och hur du räknar ut beloppet.

Vad är retroaktiv lön?

Retroaktiv lön är ersättning som betalas ut till en arbetstagare i efterhand på grund av utebliven lön. 

Den retroaktiva lönen är en lönejustering som oftast tar verkan från ett tidigare datum, och kan vara aktuell när det visar sig att en anställd under en tidigare period fått för låg ersättning för det arbete som utförts. Den aktuella lönen justeras och skillnaden gentemot den tidigare utbetalda lönen beräknas. 

Det är viktigt att förstå att retroaktiva löner ska registreras och betalas ut i den ordinarie löneutbetalningen som närmast följer efter att de nya lönenivåerna har blivit godkända och de retroaktiva lönerna har beräknats.

Arbetsgivarens ansvar 

En av din uppdragsgivares viktigaste uppgifter är att se till att du som anställd blir rätt kompenserad för ditt arbete varje gång du får lön. Blir du inte det är det arbetsgivarens ansvar och skyldighet – annars riskerar de att begå avtalsbrott – att rätta till detta så snart som möjligt. Det gör den genom att betala dig för arbete bakåt i tiden – retroaktivt.

När har du rätt till retroaktiv lön?

Det finns olika anledningar till att det kan bli aktuellt med retroaktiv lön. I vanliga fall handlar det om en löneförhöjning där man når en överenskommelse i exempelvis september men som skulle börjat gälla från första maj samma år enligt anställningsavtalet. Då har du som löntagare rätt till kompensation för de fyra månaderna som hunnit förlöpa sedan dess. 

Ett annat tänkbart scenario är att du har fått för låg lön – exempelvis att du har arbetat mertid eller övertid utan att få betalt för det. Detta exempel förutsätter förstås att gällande avtal (anställnings- eller kollektivavtal) ger dig rätt till kompensation för den tid du arbetar utöver din ordinarie arbetstid.

Slutligen skulle det även kunna ha inträffat någon form av bokföringsfel hos arbetsgivaren och att du därför fått för låg ersättning för arbetet som du har utfört.

För att sammanfatta är det främst i följande fall som retroaktiv lön betalas ut:

• Löneökning för en tid tillbaka i tiden efter att ett nytt kontrakt förhandlats fram.
• Om inte avtalad ersättning har betalats ut för exempelvis mertid eller övertid.
• Någon form av bokföringsfel som inneburit att för låg lön betalats ut.

Ett annat scenario är att facket har förhandlat fram nya kollektivavtal. Då kan det vid vissa tillfällen hända att du får retroaktiv lön på grund av lokala fördröjningar eller liknande.

Så räknar du ut din retroaktiva lön

Det är arbetsgivarens skyldighet att betala ut den lön som en anställd är berättigad enligt avtal. Men vid vissa tillfällen kan det kännas bra att dubbelkolla på egen hand att allt stämmer.

För att själv ta reda på hur mycket ersättning som du har rätt till i efterhand får du titta tillbaka på dina tidigare lönebesked. Räkna ut din sammanlagda bruttoinkomst under perioden, och gör sen om samma uträkning fast med den nya förhandlade lönen. Mellanskillnaden som du får fram är det som du kommer att få ut retroaktivt.

Tänk dock på att du behöver betala skatt även på lön som betalas ut i efterhand.

Räknexempel:

Carlos har i början av september kommit överens med sin arbetsgivare om ett lönepåslag på 2 000 kr per månad. Enligt hans anställningsavtal ska lönerevision ske första maj varje år. Carlos retroaktiva lön blir då 2 000 x 4 (maj, juni, juli, augusti) = 8 000 kr.

Den nya månadslönen som Carlos har förhandlat fram ligger på 27 000 kr. Arbetsgivaren kommer därför att betala honom 27 000 + 8 000 = 35 000 kr brutto nästa gång han får lön.

Hur länge kan du kräva betalt i efterhand?

Inom arbetsrätten gäller preskriptionslagen på tio år när det handlar om lönerelaterade fordringar. Om det har det gått längre tid än så har du förlorat din rätt att få betalt. Detta gäller alltså om det inte finns ett kollektiv- eller anställningsavtal som säger något annat. 

Rör det däremot en kollektivavtalad lön som är kopplad till MBL bör du som anser att du har fått för lite betalt kontakta ditt fack så snart som möjligt. Senast fyra månader från det att felet kommit till din kännedom måste facket kräva en förhandling med arbetsgivaren. Dessutom får det inte ha gått längre än två år sedan omständigheten (att du fått för lite lön) inträffade.

Varför betalas lön ut i efterhand?

En anledning till att många får sin vanliga lön i efterskott är att arbetsgivaren vill hinna sammanställa hela den arbetade månaden innan utbetalning sker. Det är särskilt vanligt för anställda på timbasis.

För dig som börjat ett nytt jobb är det enklast att kolla i ditt anställningsavtal vad som gäller. Somliga får betalt under innevarande månad, andra får sin lön i efterskott. Vanligast är att lön till timanställda betalas ut månaden efter utfört arbete medan tjänstemän får den redan under samma månad.

Det är upp till arbetsgivaren att säkerställa att du får den lön du har rätt till. Med det sagt så bör du själv ta för vana att kontrollera din lönespecifikation så att du får rätt ersättning så att du kan få den retroaktivt om något inte stämmer.