Lönetransparensen pausades. Men förändringen har redan börjat

Den 26 mars meddelade regeringen att den ville skjuta upp och omförhandla EU:s lönetransparensdirektiv, som skulle ha varit infört i Sverige senast den 7 juni 2026. Beskedet skapade osäkerhet kring vad som egentligen gäller under tiden.

Men inom offentlig sektor ser läget annorlunda ut. Där kan flera av rättigheterna i direktivet redan vara tillämpliga. Det beror på det som kallas direkt effekt. Det innebär att vissa rättigheter i ett EU-direktiv kan åberopas gentemot staten även om de ännu inte har införts i svensk lag.

På flera offentliga arbetsplatser märks förändringen redan. Karolinska Institutet har infört utökad lönetransparens, vilket innebär att anställda kan få veta löneintervallen för sitt yrke. Region Västmanland var först i Sverige med att börja redovisa medarbetares löner. Den som söker jobb där får numera en länk till lönestatistiken under rekryteringsprocessen. Cheferna har samtidigt informerats om vad direktivet innebär.

Öppenhet kring löner är förstås inte helt nytt inom offentlig sektor. Genom offentlighetsprincipen har löner hos myndigheter länge varit offentliga handlingar som vem som helst kan begära ut. Skillnaden är att arbetsgivarna nu börjar göra informationen mer tillgänglig på eget initiativ.

För dig som söker jobb hos en statlig myndighet, region eller kommun betyder det att det finns mer information att hämta än vad som står i platsannonsen.

Du kan till exempel begära ut löneuppgifter för jämförbara tjänster och fråga vilket löneintervall som gäller för jobbet du söker. Genom offentlighetsprincipen går det också att begära ut löneuppgifter för specifika anställda hos myndigheter. Du kan dessutom fråga hur arbetsgivaren arbetar med lönetransparens och om rekryteringsprocessen redan har anpassats till direktivet.

Direktivet innebär också att arbetsgivare inte ska fråga jobbsökare om deras nuvarande eller tidigare lön. Är du osäker på vad som gäller hos just den arbetsgivare du söker till är det därför helt rimligt att fråga.

Söker du jobb hos ett privat företag ser läget annorlunda ut. Där har du inte samma möjlighet att få insyn i löneuppgifter som hos en offentlig arbetsgivare.

Men jobbsökare vill se betydligt större öppenhet kring löner. Idag anger bara 5 procent av svenska arbetsgivare lön frivilligt i sina platsannonser, trots att 7 av 10 jobbsökare hellre söker ett jobb när lönen står med.

Du kan förstås alltid fråga om lönen. Ju tidigare ni vet om dina och arbetsgivarens löneförväntningar matchar, desto bättre för båda.

EU-kommissionen sa i maj nej till Sveriges önskemål om att skjuta upp direktivet. Regeringen har därefter gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att återuppta förberedelserna, samtidigt som fack och arbetsgivare inom offentlig sektor diskuterar vad som ska gälla under tiden.

Samtidigt pågår arbetet med att bilda en ny regering, vilket kan påverka när och hur de nya reglerna införs i Sverige. Men på delar av arbetsmarknaden har lönetransparensen redan börjat bli verklighet.