Förtroendearbetstid – vad betyder det och vad gäller?

Förtroendearbetstid – ibland kallat förtroendetid eller oreglerad arbetstid – innebär att du som medarbetare planerar din arbetsdag utan att rapportera exakta timmar. Fokus ligger på resultat, inte närvaro. 

Detta arbetssätt ger stor frihet, men ställer också krav på tydliga förväntningar och god självdisciplin. I denna artikel går vi igenom vad som är bra att tänka på om du arbetar enligt förtroendearbetstid.

Förtroendearbetstid betyder att du själv bestämmer när du arbetar, så länge du uppfyller dina arbetsuppgifter och mål. Du behöver normalt inte registrera arbetstid, men du ska kunna delta i möten och gemensamma aktiviteter när arbetsgivaren behöver det.

Upplägget bygger på ömsesidigt förtroende mellan dig och arbetsgivaren. Det är särskilt vanligt i yrkesroller där arbetet är målstyrt, snarare än beroende av exakt närvaro.

Modellen kallas ibland förtroendetid och är nära besläktad med begreppet oreglerad arbetstid, som används framför allt i kollektivavtal och HR-sammanhang.

Förtroendearbetstid fungerar bäst i roller där det är tydligt vad som ska uppnås och inte nödvändigtvis när eller hur det görs. Om du arbetar som projektledare, kommunikatör eller specialist är det ofta lättare att planera din dag själv. Däremot fungerar modellen sämre i yrken där arbetet är tidsbundet eller kräver fysisk närvaro, som i vård, butik eller reception.

En av de största fördelarna med förtroendearbetstid är möjligheten att anpassa arbetslivet efter livet, snarare än tvärtom. Du kan lägga upp dina dagar så att det passar både dig och arbetsuppgifterna, vilket kan minska stress och ge mer återhämtning.

Men den friheten kommer med ett ansvar. När arbetsdagen inte är tydligt avgränsad är det lätt att den flyter ut, särskilt om förväntningarna är otydliga. Därför är det viktigt att ha en tydlig rollbeskrivning och en regelbunden dialog med din chef.

Debatten om hur mycket man ska arbeta och när man ska arbeta har intensifierats och många alternativ diskuteras. Somliga argumenterar för att antingen 6 timmars arbetsdag eller 4 dagars arbetsvecka kan medföra attraktiva fördelar. De flesta arbetsgivarna vill dock ha de anställda tillgängliga fem dagar i veckan. Då är förtroendearbetstid ett spännande verktyg att utforska. Det bidrar till att skapa en bättre balans mellan arbete och fritid för de anställda med lägre risk för produktivitetstapp.

Förtroendearbetstid innebär inte att du står utanför arbetstidsreglerna. Du omfattas fortfarande av både arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv.

Det innebär till exempel:

• Ordinarie arbetstid får inte överstiga 40 timmar per vecka i genomsnitt
• Du har rätt till minst 11 timmars dygnsvila
• Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande veckovila

Friheten att planera din tid får alltså inte innebära att du jobbar mer än vad som är tillåtet eller hälsosamt.

Läs mer om arbetslagar. (länk till artikel om 5 lagar man bör känna till)

För att förtroendearbetstid ska fungera krävs att du har koll på dina uppdrag och vad som förväntas av dig. Saknas den tydligheten kan risken för övertid och överbelastning öka.

Om du arbetar utifrån förtroendearbetstid bör du:

• Vara tydlig mot kollegor om din tillgänglighet
• Ha en skriftlig överenskommelse
• Få en tydlig arbetsbeskrivning
• Föra löpande dialog med chef om arbetsbelastning

Det är lätt att blanda ihop begreppen, men de skiljer sig åt. Till skillnad från oreglerad arbetstid har flextid fasta kärntider, där anställda kan styra start- och sluttid inom vissa ramar. Förtroendearbetstid saknar sådana fasta tider helt och du förväntas planera och ta ansvar för din egen arbetstid.

Sammanfattningsvis är förtroendearbetstid ett kraftfullt verktyg för att stärka förtroendet mellan arbetsgivare och anställd, och det ger medarbetarna en större flexibilitet att balansera arbetsliv och privatliv. Förtroendearbetstid kan ge stor frihet och bidra till en mer hållbar arbetsvardag så länge det hanteras rätt. Arbetsformen bygger på tydliga förväntningar, god kommunikation och ömsesidigt förtroende.

Men det är inget du har rätt till, utan ett upplägg som kan erbjudas utifrån arbetsuppgifter och verksamhetens behov. När det fungerar väl kan det vara en win-win: du får ökad frihet och arbetsgivaren får engagerade medarbetare som tar ansvar för både resultat och arbetsmiljö.