Examensarbete 2026-2027

BAE Systems Hägglunds AB

Gör ditt examensarbete hos oss!

Hos oss på BAE Systems Hägglunds är ditt exjobb inte bara ett led i din utbildning utan också en bra möjlighet för oss att få lära känna dig som vår potentiella framtida medarbetare.

Våra värderingar är Pålitlig, Innovativ och Djärv och dessa egenskaper söker vi även hos dig. Ditt engagemang och din nyfikenhet driver vår verksamhet framåt.

Aktuella exjobbsförslag hittar du här nedan, har du en egen idé kontakta Emma Enevång, emma.enevang@baesystems.se

Ange i din ansökan vilket examensarbete du söker.
Välkommen med din ansökan!

BAE Systems Hägglunds

Vi är baserade i Örnsköldsvik, i hjärtat av Höga Kusten, och jobbar med framtidens teknik för att leverera produkter och tjänster med militär kapacitet som skyddar människor och bidrar till nationell säkerhet och försvarsförmåga. Hälften av våra 2200 medarbetare är verksamma inom forskning och utveckling. AI, Cyber Security, elhybrid-drift, AR och innovativ 3D-printing är några av teknikerna som implementeras i våra världsberömda produkter -stridsfordonet CV90 och bandvagnen BvS10 - som används i räddnings- och fredsbevarande uppdrag världen över.

Aktuella exjobbsförslag

Kvalificering av säkerhetskritiska tillämpningar

BAE Systems Hägglunds utvecklar komplex logik i elektronik och mjukvara som bl.a. styr fordonsfunktioner och vapensystem. En del av dessa funktioner är att betrakta som säkerhetskritiska då en felfunktion kan orsaka risk för personskada. För att hantera denna risk tillämpar BAE Systems Hägglunds en metodik för att kravställa, utveckla och utvärdera säkerhetskritiska funktioner i elektronik och mjukvara. Metodiken är arbetsintensiv gällande analyser och designarbete. Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera om alternativa metoder kan stötta arbetet och göra det effektivare.

Arbetsuppgifter: Utvärdera tillämpning av metodik hämtad från civila standarder för produktsäkerhet. Exjobbet utgår från att utvärdera funktioner som redan utvecklats och kvalificerats med militära standarder. Kvalificering görs därefter istället enligt maskindirektivet och relaterade standarder som tex ISO134849. Det ingår i arbetet att analysera skillnader i effektivitet och ta fram utbildningsmaterial. Arbetet utförs på ett av våra fordon med avancerade elektroniska system där du får analysera hur risker uppstår och hur sårbarheter i mjukvara och elektronik kan förebyggas.

Kontaktperson: Per Näslund, 0660-809 67, per.naslund@baesystems.se

VCS sltools model-in-the loop interface replacement

Sltools är ett mjukvarubibliotek som är centralt i utvecklingen av BAE Hägglunds PVS Vehicle Control System (VCS) mjukvara. Mjukvara utvecklas primärt i Simulink/Matlab. För verifiering av mjukvarukomponenter, görs tester i en testbänk enligt model-in-the loop dvs modellens ingångar stimuleras över tid och förväntat värde sätts på utgångar. I nuläget har sltools ett beroende på windows och excel via ett COM-gränssnitt. Då Excel kräver licenser och aktivering samt att det körs i windows är det ett beroende vi vill eliminera. Vi ser även ett behov att kunna ansluta olika typer av plattformsobereoende generatorer t ex Fuzzers samt batchkörningar.

Arbetsuppgifter: Målet är att dokumentera nuvarande gränssnitt mellan sltools och excel, skapa ett nytt eller återanvända det befintliga gränssnittet, där vi kan plugga in olika plattformsoberoende mjukvaror, som t ex Libreoffice/Excel/Simulink Design Verifier, samt skapa ett konceptbevis som använder detta gränssnitt.

Kontaktperson: Andreas Quist, 070-261 16 56, andreas.quist@baesystems.se

AI-baserad övervakning av CAN/Ethernet-noder på NVIDIA Orin (8 GB) med fokus på anomalidetektion

Moderna fordon och industrisystem använder CAN-bussar och Ethernet för kommunikation mellan många styrenheter. Felsökning görs ofta med enkla verktyg och kräver omfattande expertkunskap. Med edge-plattformar som NVIDIA Orin finns möjlighet att lokalt upptäcka avvikande beteenden, koppla symtom till troliga felorsaker och ge förklaringar baserade på dokumentation och historiska data. Begränsat minne (8 GB) ställer krav på resurssnåla AI-lösningar utan stora språkmodeller.

Arbetsuppgifter: Syftet är att utveckla och utvärdera en prototyp för AI-baserad övervakning av CAN- och Ethernet-noder på NVIDIA Orin. Arbetet omfattar datainsamling och signalrepresentation, loggning av CAN-ramar och relevant Ethernet-trafik, dekodning till semantiska signaler via DBC eller motsvarande, representation som tidsserier och ev. nätverkstopologi. Det omfattar även anomalidetektion, enkel baslinje med statistiska metoder/regler, utveckling och träning av minst en ML-baserad modell för "unsupervised" anomalidetektion (t.ex. autoencoder/tidsserie-modell).

Kontaktperson: Andreas Quist, 070-261 16 56, andreas.quist@baesystems.se

Avståndsbedömning med Computer Vision

Passiv avståndsbedömning med hjälp av en eller flera bilder är en metod som kan användas för att skapa omvärldsuppfattning för maskiner utan att avge emissioner i form av exempelvis laser.

Arbetsuppgifter: Arbetet består av att utföra experiment med hjälp av ett program som utvecklas av studenten för att testa ett antal hypoteser kopplat till avståndsbedömning med hjälp av computer vision. Beroende på arbetets gång kan ett antal förutsättningar av olika svårighetsgrad testas, från exempelvis bedömningar mot stillastående objekt med känd storlek, till objekt med okänd storlek i rörelse. Beroende på arbetets gång kan det bli aktuellt att testa framtaget program på intern hårdvara.

Kontaktperson: Viktor Kelkkanen, 0660-803 02, viktor.kelkkanen@baesystems.se

Konsekvensanalys av ändringar på produktdata - effektivisering av beslutsunderlag i PLM-system

Företaget hanterar komplexa produkter med höga krav på spårbarhet, kvalitet och livscykelhantering. Ändringar i produktdata (ritningar, BOM, konfigurationsdata, tekniska specifikationer m.m.) påverkar flera delar av verksamheten: konstruktion, produktion, inköp, kvalitet, logistikstöd och eftermarknad. För att ytterligare stärka beslutsfattandet kring ändringar och skapa ett ännu mer enhetligt och effektivt arbetssätt vill vi utnyttja PLM-systemet bättre för en strukturerad och digitalt stödjd konsekvensanalys. Målet är att samla in och presentera påverkan tvärs organisationen på ett mer automatiserat och standardiserat sätt, så att rätt kompetenser snabbt kan bidra med underlag och helhetsbilden blir tydlig för beslut.

Arbetsuppgifter: Syftet är att ta fram en målbild för hur konsekvensanalys av ändringar på produktdata bör utformas och utnyttjas i företagets PLM-system, för att skapa ett så komplett, tydligt och enhetligt beslutsunderlag som möjligt inför beslut om att genomföra eller avslå en ändring. Examensarbetet ska bland annat belysa hur dagens arbetssätt för konsekvensanalys av ändringar på produktdata kan beskrivas och vidareutvecklas, vilka typer av påverkan som bör ingå för att säkerställa ett robust beslutsunderlag, hur en strukturerad och standardiserad konsekvensanalys lämpligen utformas, vilken produktdata och vilka relationer i PLM-systemet som är mest centrala för en högkvalitativ konsekvensanalys, hur PLM-systemets funktionalitet (objekt, relationer, workflows, templates, checklistor) bäst kan användas och vid behov anpassas för att stödja det önskade arbetssättet och öka effektiviteten.

Kontaktperson: Elina Ulander, 072-507 07 88, elina.ulander@baesystems.se

Aurora - Automation Tool

På avdelningen för elsystem finns flera manuella processer som tar stora mängder tid. Sommaren 2026 startade vi ett projekt att bygga ett verktyg i Python för att automatisera en av dessa processer som fick namnet Aurora. Idag täcker prototypen ungefär 20% av vårt behov och behöver därför vidareutvecklas. Arbetet kommer utföras som ett agilt projektarbete och sikar på att leverera små förbättringar varje vecka.

Arbetsuppgifter: Målet är att leverera något varje vecka till våra riktiga användare och kunna öka vår effektivitet redan från första veckan. Arbetet innehåller följande uppgifter och delmål: Utveckla en mer träffsäker algoritm för kabelbildigenkänning, bygga ett nytt GUI som stöttas av tillväxtfunktioner och är medveten om framtidens utveckling, utforma arkitekturen för nya analysmoduler och integrera med andra system, optimera programvaran för analys av 500 PDF-filer inom 3 minuter, inhämta och analysera krav från extern produktion och koordinatorer.

Kontaktperson: Peter Morris, 073-066 43 23, peter.morris@baesystems.se

Automatisk kalibrering inom video stitching

Video stitching är en metod som sammanfogar flera mindre bilder med överlappande synfält till en större bild med ett kombinerat synfält. För att kombinera flera bilder används någon typ av matematisk projektion som tar hänsyn till hur bilderna överlappar. Förmåga att ta fram dylik projektion automatiskt kan förenkla underhållet av ett sådant system samt förbättra användarupplevelsen.

Arbetsuppgifter: Arbetet består av att utföra experiment med hjälp av ett program som utvecklas av studenten för att testa ett antal hypoteser kopplat till automatisk kalibrering av ett video-stitching-system. Förslagsvis börjar studenten att implementera en befintlig metod för automatisk kalibrering från existerande öppen källkod. Därefter föreslår studenten förbättringar eller andra metoder baserat på djupare förståelse i ämnet. Metoderna testas och mäts mot varandra med hjälp av ett antal lämpliga kvalitetsmått. Måttet av kvalitet kan med fördel bedömas genom en kombination av objektiva och subjektiva mätvärden. Beroende på arbetets gång kan det bli aktuellt att testa framtaget program på intern hårdvara.

Kontaktperson: Viktor Kelkkanen, 0660-803 02, viktor.kelkkanen@baesystems.se

System-miljö för publikationer

BAE Systems Hägglunds håller för tillfället på med att implementera ett nytt system för framtagning av en reservdelskatalog. Systemet ska implementeras i det PLM-system Hägglunds använder. Reservdelskatalogen är beroende av artikelhanteringen i PLM-systemet samt av tekniska underlag som ligger till grund för alla illustrationer som ingår i en reservdelskatalog, och därför är det naturligt att framtagning av katalogen ska ske nära produkt-data i PLM-systemet.

Ett annat system (KCM) används för framtagning av övriga publikationer, som t.ex. instruktionsbok och reparationsbok. En reparationsbok innehåller ofta artikelnummer på samma artiklar som återfinns i reservdelskatalogen, så dessa publikationer har mycket gemensamt. I en underhållsmetod kan man välja att endera inkludera artikelnumret, eller en referens till ett id i reservdelskatalog där man kan finna artikelnummer och annan reservdelsinformation. Fördelen med den senare tekniken är att artikelbyten inte kräver att metoder i reparationsboken behöver uppdateras, då det räcker med att artikelnumret i reservdelskatalogen kan bytas ut vid det id som skapats och som reparationsboken pekar på. För att detta ska vara möjligt behöver man komma åt filer för reservdelskatalogen ifrån KCM så att referensen kan upprättas.

Vid en leverans till kunden kan de behöva samtliga XML-filer för att de har en egen viewer som kan visa XML-filer. Filerna vi levererar skrivs ofta mot specifikationen S1000D som kräver att filnamnen skapas enligt en informationskod som kallas datamodulkod (DMC). Denna DMC består av en informationsnedbrytningsstruktur som kallas SNS och som definieras i KCM samt motsvarande reservdelsstruktur i PLM-systemet enligt specifikationen S2000M. Det är viktigt att filer som behandlar en och samma sak ges samma DMC oavsett system, så kanske skulle det vara lämpligt om PLM-systemet kan komma åt SNS-trädet i KCM då även exporterade/skapade filer ifrån PLM-systemet måste ges en DMC för att uppfylla S1000D-krav?

Arbetsuppgifter: Utredning kring vad som ska levereras till kund och vilka krav detta medför. Vad som skapas i respektive system. Om systemen har något API som kan användas för insyn och kanske uppdateringsförmåga mellan systemen. Vidare kan exjobbet även utvecklas/kompletteras med, implementering/testimplementering/förslag på implementering samt ytterligare steg framåt i överenskommelse mellan handledare och student.

Kontaktperson: Viktoria Johansson 070-269 52 87, viktoria.johansson@baesystems.se eller Mauritz Gustafsson 070-680 52 11, mauritz.gustafsson@baesystems.se

Digitalisering av förarbevis

Samtliga anställda som skall framföra Hägglunds fordon behöver gå en utbildning där de efter godkänd utbildning får ett fysiskt förarbevis. Dessa förarbevis skall uppdateras vart 3e år. Det finns idag inget systemstöd för att administrera eller se när dessa förarbevis upphör gälla. Idag administreras liggaren för genomförda förarbevis, uppdateringen av förarbevis och anmälan till förarbevis i flera olika Exceldokument. Det är administrativt krävande och felkällan blir för stor när flera personer skall arbeta i flera olika dokument med registrering. För att tillverka ett förarbevis måste det administreras i olika system, förarbeviset skall manuellt skrivas, skrivas ut, skrivas under och plasta in. Det är en tidskrävande process.

Arbetsuppgifter: Digitalisera förarbevisen i en applikation. Förarbevisen skall kunna registreras i en applikation och digitalt signeras av utfärdare och ansvarig chef/arbetsledare. Innehavaren och/eller närmaste chef skall få en notis när förarbeviset håller på att gå ut för att i tid kunna anmäla detta till utbildningsavdelningen. Utfärdande enhet skall kunna registrera nya bevis samt uppdatera befintliga bevis i applikationen. Utredning som krävs: Cyber säkerhetskrav som ställs av företaget, namnregistrering mot GDPR, administrationsrättigheter för samtliga chefer som behöver digitalt signera, applikationen skall vara mobil kompatibel då förarbevis måste kunna visas upp vid körning. Arbetet kan även utvecklas med anmälan till utbildning i applikationen

Kontaktperson: Johan Gripenrot, 072-577 22 93, johan.gripenrot@baesystems.se

Utveckling/Utredningar Tekniska Publikationer

Ett antal utredningar/utvecklingspunkter som vår avdelning vill göra. De kan med fördel göras som exjobb.

Arbetsuppgifter: Vi använder idag S1000D, som är mycket domänspecifik och väletablerad inom t.ex. försvar och industri. DITA är en mer generell, topic-baserad XML-standard med starkt verktygsstöd, men skulle i vårt fall kräva omfattande anpassningar. Vi vill förstå om, när och hur DITA kan vara ett realistiskt alternativ eller komplement till S1000D.

Syfte med exjobbet är att jämföra S1000D och DITA utifrån våra krav på teknisk dokumentation, identifiera vilka delar av S1000D som saknas i "standard" DITA, bedöma hur mycket specialisering och customization som krävs i DITA, ta fram underlag för beslut kring framtida dokumentationsstrategi (fortsatt S1000D, hybridlösning, ev. stegvis migrering).

Exempel på uppgifter är att genomföra litteratur- och standardstudie av S1000D och DITA, intervjua teknikinformatörer och systemansvariga för att ta fram en kravlista, göra en strukturerad jämförelse/gap-analys: vilka krav stöds direkt av respektive standard, vilka krav som kräver anpassning, utforma en enkel informationsmodell i DITA för ett begränsat, representativt område, ta fram en prototypkonvertering av utvalda S1000D-datamoduler till DITA och utvärdera resultatet.

Förväntade resultat är en kravmatris för vår dokumentationsmiljö, jämförelse och gap-analys S1000D vs. DITA, förslag på DITA-baserad modell (inkl. ev. specialiseringar), rekommendation kring användning av DITA i vår miljö, inklusive risker, kostnader och möjlig migreringsstrategi.

Kontaktperson: Viktoria Johansson 070-269 52 87, viktoria.johansson@baesystems.se eller Mauritz Gustafsson 070-680 52 11, mauritz.gustafsson@baesystems.se

Skicka in din ansökan så snart som möjligt, dock senast den 31 oktober 2026.